Covid-19-pandemin och samhällets smittskyddsåtgärder förändrar förutsättningarna för folkhälsan och folkhälsoarbetet i Sverige och globalt. Folkhälsomyndigheten följer utvecklingen och analyserar konsekvenserna av pandemin ur ett brett folkhälsoperspektiv.

Vår samlade bedömning av covid-19-pandemins konsekvenser för folkhälsan under 2020

Vi har gjort en samlad bedömning av covid-19-pandemins och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för folkhälsan under 2020 utifrån folkhälsopolitikens mål om en god och jämlik hälsa.

Fokus är på de grupper som löper störst risk att drabbas av ohälsa utifrån det folkhälsopolitiska målet om en god och jämlik hälsa. Det kan till exempel handla om barn som har särskilda behov i skolarbetet, personer som lever med funktionsnedsättning, eller vuxna med osäkra arbetsvillkor eller begränsade ekonomiska resurser.

Kunskapen som tas fram handlar om hur den psykiska, fysiska och sociala hälsan påverkas av förändrade livsvillkor och levnadsförhållanden till följd av covid-19-pandemin. Den avser även utvecklingen av levnadsvanor kopplade till mat, fysisk aktivitet, alkohol, narkotika, tobak och spel om pengar samt frågor som rör sexuell och reproduktiv hälsa eller miljöhälsa.

Resultaten kan användas i planeringen av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet i bland annat kommuner och regioner. Samtidigt bidrar de till vårt övergripande uppdrag att följa och analysera hälsoläget i befolkningen samt verka för en god och jämlik hälsa.

Läs sammanfattningen i faktabladet Så påverkade covid-19-pandemin folkhälsan under 2020

Läs hela rapporten Hur har folkhälsan påverkats av covid-19-pandemin? Samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020.

Hur har folkhälsan påverkats av covid-19-pandemin?

Mer om covid-19-pandemins konsekvenser för folkhälsan och folkhälsoarbetet

Vi har tagit fram flera rapporter och litteraturöversikter som på olika sätt belyser covid-19 pandemins konsekvenser för folkhälsan och folkhälsoarbetet. Här kan du läsa mer: