Närvarande

Anna Moberg SFAM, Anna-Lena Fastén Stramanätverket, Charlotta Hagstam NAG Strama, Katarina Hedin SFAM, Maria Tempé Smittskyddsläkarföreningen, Karin Westmo (Fohm), Andreas Sandgren, Malin Borelius (Fohm), Erik Sturegård (Fohm), Jenny Hellman (Fohm), Olov Aspevall (Fohm), Karin Carlin (Fohm), Lotta Edman (Fohm), Hanna Billström (Fohm).

Förhinder

Andreas Winroth, Cecilia Nordquist, Christina Åhrén, Daniel Bremell, Joachim Luthander, Linda Hallberg, Margareta Hultin, Thomas Tängdén, Ulrika Snygg-Martin.

Punkter att följa upp från föregående möte (2022-02-09)

Punkt 1

Efter inspel från Strama ser Folkhälsomyndigheten över Stramas kvalitetsindikatorer för antibiotikaförskrivning i öppenvård om minst 80% PcV (J01CE02) av alla uthämtade recept på antibiotika som oftast används mot luftvägsinfektioner (amoxicillin (J01CA04), amoxicillin m. klavulansyra (J01CR02), PcV (J01CE02), cefalosporiner (J01DB-DE) och makrolider (J01FA)), till barn 0-6 år. Frågan som lyfts är om vissa preparat i gruppen J01DB-DE bör exkluderas från indikator då de inte är ”luftvägspreparat”. Eftersom målet gäller öppenvårdsförsäljning (på recept), så kommer det i praktiken inte med i statistiken. Eftersom en justering inte ändrar utfallet kommer vi troligen inte ändra indikatorn i sig, utan möjligen lägga till en förklarande text. Finns ett värde av att följa samma indikatorer över lång tid.

Punkt 2

Fråga om vilka ATC-koder som övervakas och analyseras i myndighetens rapporter: Vi följer J01-gruppen i våra rapporter. Det finns dock preparat (vancomycin A07AA09 och metronidazol P01AB01) som ligger utanför J01 och som vore intressanta att följa. Att endast följa J01 i våra rapporter är ett gammalt beslut, detta i linje med ECDC och ESAC-rapporten. Arbetet och diskussionerna kring att inkludera vakomycin och metronidazol i de nationella rapporterna har kommit igång och kommer utvecklas under hösten 2022.

Kommentar: Det kan vara intressant att följa vankomycin, för att förstå vad förskrivning beror på.

Punkt 3

NAG Strama ser till att remissen gällande 10-punktsprogrammet skickas till Fohm för möjlighet till genomläsning. Vi har fått remissen och har genomläst och har inga kommentarer. (Tinna har hållit i remissvaren.)

Punkt 4

Frågan om labsvar och koncentrationer för vankomycin och barn. Frågan har lyfts på RAF: det finns koncensus gällande koncentration av beredning. Dock kan finnas svårighet med kommentar kring detta i labsvaren då enligt uppgift laben kan ha svårt att läsa av om det gäller barn eller vuxna. RAF har tagit kontakt med Equalis i ärendet. Vem utför, tidigare mikrobiologiska lab – oklart hur det sker i dag i Klinkem/Klinfarm, mikrobiologiska lab. Önskvärt att enas om en lösning och att kommentarer ska användas för att utskilja beredning för barn.

Sökresultat på "vankomycin" (google.se)

Kommunikationsvägarna kan vara stökiga. Actionpoint – Diskussion pågår och bra om RAF tar fram förslag på standardkommentar och återrapporterar lösning på nästa möte, Fohm har dialog med RAF i frågan. Kommentar: Det är framför allt barnläkarna som lyft detta som ett problem. Kan vi ta kontakt med Svenska barnläkarföreningen och be dem ta fråga för att hitta en lösning?

Punkt 5

Gällande tidigare fråga om Kåvepeninmixtur och jourapotek. Dagens författningar tillåter inte att vissa läkemedel bereds inom sjukvården, jourcentraler, utan måste göras på apotek. Detta kan bli problem på landsbygden där apotekens öppettider är begränsade. Beredningsproblemet gäller ffa barn. Frågan har diskuterats i Strama, Platinea och samverkansfunktionen. Det har hittills inte varit någon regelrätt brist. I detta fall har det funnits möjlighet att beställa alternativa produkter, men ett potentiellt problem med författningar om beredning på apotek kvarstår. Den aktuella frågan anses vara löst, då det finns produkter på marknaden.

Punkt 6

Frågeställning gällande uppdatering av Regnbågshäftet och behovet av de olika versionerna (applikationen, en tryck-fil och en pdf-fil för utskrift). Rekommendation för klamydiabehandling behöver justeras. Uppfattningen i gruppen är att de tryckta versionerna är välanvänd och behövs. Trycksaker (tryck-fil och pdf av regnbågsbroschyren) uppdateras med relativt långa intervall jämfört med hur appen-kan uppdateras. Det är fritt fram för varje region att trycka efter befintlig tryck-fil som finns på SharePoint. Pdf-en finns på Folkhälsomyndighetens webbplats och går att skriva ut vid behov. Inga distriktsläkare har mobiler i tjänsten – trycksak behövs.

Ibland uppstår behov av att göra ändringar i Regnbågsbroschyren och appen utan att hela LVs workshop behöver göras om. Det kan gälla exempelvis när överföringen från LVs behandlingsrekommendationer till Regnbågsbroschyren blivit ofullständig eller svårtolkad, eller när beredningsformer av läkemedel försvinner.

Beslut: Ordförande för Stramanätverket utses till sammankallande för en grupp för uppdateringar av de olika versionerna. Gruppen ska bestå av representanter från FoHM och NAG Strama. Appen och pdf:en kan uppdateras snabbare än tryck-filen. De digitala trycksakerna ska vara synkade. Ändringarna görs utifrån de workshops LV har gjort. Det ska tydliggöras att appen är den som har de senaste uppdateringarna.

Återkomma på nästa telefonmöte mellan Fohm och Strama när det gäller publikationer på internet. Ska något ändras i pdf-en måste det tillgänglighetsanpassas (ligger nu i en tillgänglighetsanpassad fil). Tryck-filen för regnbågsbroschyren ligger på en låst sida för Stramagrupper).

Punkt 7

Uppföljning, informationsbladet till patienter ”råd och fakta om antibiotikaanvändning” – kan Strama tänka sig arbeta tillsammans med Fohm kring detta? Se nedan anteckningar från workshopspunkten ”Kommunikation riktad till olika målgrupper i samhället - vad är på gång nationellt/regionalt och hur ser behoven ut framåt?".

Patientinformation – råd och fakta om antibiotikaanvändning

Punkt 8

Swedres-Svarm 2021 planeras att publiceras 21 juni 2022. Det blir ingen i Swedres-korthet i år pga arbetstekniska skäl.

Punkt 9

Kvarstående: Nationella nyckelindikatorer för infektionsverktyget. Något nytt? (Hylf/ Nag VH, NAG, Strama) Olle har varit i kontakt med NAG vårdhygien gällande infektionsverktyget. NAG vårdhygien har meddelat de får sina uppdrag från kunskapsstyrningen. Vi rekommenderas att kontakta NPO Patientsäkerhet för inspel om eventuella uppdrag till NAG vårdhygien. Kommentar: Strama- och vårdhygien-representanter borde delta i arbetet att ta fram nya indikatorer till infektionsverktyget. Kolla av med Tinna.

Bordet runt

Smittskyddsläkarföreningen

Funderingar kring vaccinationsrekommendationer kring pneumokocker.
Kommentar: Frågan var uppe på vårmötet och frågan har inte landat i vilka som ska ha vaccination, vilka som ska ha booster, från vilken ålder. Problem med finansieringen och från vilken ålder det ska gälla.

Stramanätverket

Barninfektionsläkarna är på gång att göra mer Strama-arbete. De vill göra barnfall och barnfrågor till webbutbildningen Antibiotikasmart. Så småningom kan de tänka sig förvalta en barnflik i appen.

Flera kontakter och möten med företaget Medrave, de har programmerat en del fel i Primärvårdskvalitet. En grupp ur Stramanätverket hjälper dem för att justera större fel.

Medskickad fråga från Stramagrupper: Om man tar odlingar och hittar H. influenzae är de i hög grad resistenta mot amoxicillin. Infektionsläkare har börjat få svårt att försvara varför de ska fortsätta behandla KOL-exacerbation eller pneumonier hos KOL-patienter med amoxicillin. Borde vi ändra rekommendationerna?

Amoxicillin resistens hos H. influenzae har legat runt 30% länge.

Man kan titta på hur man delar upp detta med sputum i Svebar, man kan dela upp på ålder för att exkludera barn. Svårt att koppla resistensdata som det är nu. Fohm behöver göra en analys av vilket behov som finns. Vilka provtyper ska vi titta på?

Det finns inte behandlingsdata per individutfall. I Jönköping kommer man att få det inom snar framtid – det gäller fyra regioner. Man vill gärna ha ett hum om det är ett problem. I Östergötland används lika mängder. Det är inte alltid så att man odlar från alla KOL-patienter, det kan vara falsk hög grad innan behandling. Det behöver inte vara sann resistens. Vilka KOL:are blir inlagda, vilka blir behandlade med amimox? Actionpoint: Fohm kan se över statistik, t ex odlingstyp, övre- nedre luftvägar. Actionpoint: Jönköping kommer att göra en liten behandlingsstudie. Kan redovisa var de står nästkommande möte, kan ha en idé om vad man ska titta på.

NAG Strama

NAG har drivit frågan om Regnbroschyren och 10punktsprogrammet. Nationella rekommendationer för digitala vårdgivare som publicerades 2017 och en mindre uppdatering 2022 (uppskjutet iom pandemin) och ligger på nätet. Har varit aktiva i Långholmen-utbildningen och Stramadagen. NAG Strama har haft ett informationsutbyte med Danmark och Norge gällande behandlingsrekommendationer – vi gör ganska olika. Vi har haft ett webinarium gällande urinvägsinfektioner. Ska vi ha olika behandlingsrekommendationer på samma studier - varför har vi det? Tidigare Strama-medarbetare har flyttat till Island och har startat Strama Island, NAG Strama kommer att skicka en representant dit.

SFAM

Det som är aktuellt just nu är uppföljning av digitala vårdgivares förskrivningar. Var ligger bollen, hur går det? Det är inte säkert att våra egna digitala vårdgivare sköter sig – är det? Fohm har gjort en uppföljning och ser på hur man kan sammanställa detta nationellt. Önskvärt är att få in ett kapitel i Swedres nästa år. Och då är tanken att vanliga vc digitala vårdtjänster ska inkluderas. Det gäller de som är kopplade till vc – ej Kry (ej inte renodlat digitala). eHälsomyndigheten är involverad i diskussionerna. Min Doktor har enligt uppgift köpt upp de som heter något med -kollen.se och är renodlade digitala. Receptförskrivningen är genom digitala 8% i Skåne, även i Stockholm. Läkaruppdraget ser inte likadant ut över allt - regionerna bestämmer själva hur det ska vara och hur recept ska förskrivas. Därför läggs vissa arbetsuppgifter utomlands. Receptförnyelse får man inte betalt för. Åtta olika kontakterytor, det är distanskontakt via videolänk, telefon, videoväxling, brevkontakt är borttaget. Bra att följa upp detta i Apotekarnätverket.

Mikrobiologavdelningen

Vi arbetar med nationell digital plattform för att ge möjlighet av insamling sekvensering av data. GENSAM och Infragen information. Kanske inte rätt forum men MI jobbar för att elektroniska remisser ska användas i större utsträckning än nu.

Zoonoser och Antibiotikaresistens (Fohm)

När Fohm utvecklar nya Svebar, behövs mer information och det beror även på labben – vad de har för info på sina patienter. Bra att kunna utesluta upprepande patientprover. Det stödet har varit efterlängtat, samtidigt är det tekniska och juridiska problem, klart att regionerna får tillgång till typningsdata. Problemet är att laboratorerna använder olika system, man kan inte se var ifrån data kommer. De har sina olika beställarkodsystem och finns inte enhetliga koder att få.

Kommunikation riktad till olika målgrupper i samhället - vad är på gång nationellt/regionalt och hur ser behoven ut framåt?

Här kommer en presentation av vår instruktion och vad som pågår. Enligt vår instruktion ska Fohm verka insatser på lokal och regional nivå och för att allmänheten får tillgång till den kunskap som finns. En annan utgångspunkt är regeringens strategi – mål 5 om ”ökad kunskap i samhället” och där alla är berörda. Vi har även vår myndighetsgemensamma handlingsplan i mål 5 att vi ska fortsätta att arbeta med att skydda antibiotikan. Detta har pågått i många år redan. Fohm har även tvärsektoriell samverkan. Det handlar inte bara om informationsspridning utan även kommunikation ska svara mot olika behov. En viktig del är samordningen mellan t ex oss och 1177. Vi håller på att utveckla ett arbete inom kunskapsinformation genom ett arbete med beteendeinsikter för att få kunskapsstöd vid olika insatser och dra lärdomar. Våra målgrupper är allt från läkare till förskolepersonal, allmänhet – nyanlända.

På gång – material till förskola. Hur man ska bete sig när man hostar och nyser. Hur man ska göra för att må bra. Ett av pågående arbeten som just nu är i fokus och en fråga till er är: Ett förslag är att ta ett omtag gällande patientinformationsbladen som har grunden i Regnbågsbroschyren – de börjar bli lite gamla nu, men de är väldigt bra och ett väldigt bra komplement. Vi arbetar även med att uppdatera skyddaantibiotikan.se just nu. Ett större arbete kring Skyddaantibiotikan.se – breddar med nya flikar bl a helt ny flik om samverkan. I ppt:n finns pågående arbete upptaget, det är mycket som är på gång och det är viktigt att ta vara på synergier.
Få 1177 att vi vill samarbeta, de borde se oss som en stor resurs, tillgång. Bladen är bra, jättebra komplement. Märkligt urval på översättningar och alla är inte läskunniga, kan man få uppläsning av dokumenten. Bra om info finns på 1177. Det kan vara bra fråga att driva mot 1177. Det har funnits en kontaktperson tidigare, oklart vad det status är i dag. Bra om Strama/Fohm kunde ha en utpekad kontaktperson med 1177 gärna på hög nivå. På 1177.se finns kryssrutor för självskattning vilket räcker ibland, ibland inte. Risken är också underbehandling.

Vad ser ni för behov när det gäller skola/förskola? Vilken nivå av överförskrivning har vi och vilken nivå vill vi ha? Vad är målet? Humansidan är kanske inte det stora problemet i Sverige? Kontentan är att ingen infokampanj – utan mer långsiktigt. Kommunicera ut varför ska man tacka nej till antibiotika, vad innebär det med överförskrivning av antibiotika? De som arbetar med Jamrai konstaterade att allmänheten kanske har för lite kontakt med vc/kliniker. Kan det vara en idé att få till ett samarbete med kliniker där det är stora problem med stor antibiotikaresistens gällande målgrupper och beslutsfattare. Göra det till hela sjukvårdens fråga.

När det gäller fokusgrupper – det finns specifika målgrupper/grupperingar av befolkningen som är svåra att nå. Hur gör man det? Se Daniella Kvammens undersökning. Vilka argument tas emot?

ECDC Point Prevalence Survey 2023

Undersökningen kommer att ske kommande vår 2023 (den görs vart femte år), helst vi vill ha med 25 sjukhus. Detta är bra iom att man kan få med information som inte går att få med i Infektionsverktyget. Det är även en utbildningsmöjlighet för dem som är med – man får en samlad info och utgångspunkt förbättringsarbete. Det är bra att Sverige visar upp sig iom att vi vill vara föregångsland. Försäljningskopplad diagnosdata. Tanken är att varje deltagande sjukhus får återkoppling och även att ett möte planeras in för att diskutera förbättringsåtgärder. Fohm hoppas på ett samarbetsprojekt och arbetsgrupp för Strama och vårdhygien. Sätta igång efter sommaren. Förslaget är att arbetet leds av vårdhygien och Strama. Folkhälsomyndigheten planerar att ordna informationstillfälle och workshop inför uppdraget samt sammanställer resultatet och återkopplar till verksamheterna.

Denna mätning mottas positivt av både vårdhygien och Strama, då det är positivt iom att denna mätning fyller en lucka i rapporteringen. Sverige hade ett lågt deltagande första gången och det ser snyggt ut att Sverige är med i undersökningen.

Kan det vara en väg för att hitta intressenter att skicka frågan till NAG Strama och NAG vårdhygien, Hygienläkarföreningen? En idé att höra med nationella arbetsgrupperna. Förfrågan måste ut till de regionala lokala stramagrupperna för att nå deltagare.

Informationsblad behövs redan nu, med informations om tidsåtgång för att kunna ragga intressenter. När det gäller kompetens är det bra att kunna avgöra om det är en bakteriell infektion, dvs en kunnig sjuksköterska och ofta har en läkare varit med tidigare. Sjukhuset väljer själva efter intresse och kapacitet. Vid 100 vårdplatser behöver man vika två, tre dagar. Man kan sträcka ut undersökningen under en längre tid – hur man lägger upp arbetet spelar mindre roll. Det är viktigt att peka på nyttan och vinsten för sjukhusen att delta. Stramagrupper och vårdenheter är viktiga grupper för att lobba för detta arbete. Om man sköter uppföljningen kan det löna sig. Lobbying är inte det svåra, utan att sedan få napp är en annan sak. Kan SKR hjälpa till? NAG Strama och NAG vårdhygien ta hjälp av SKR för att få draghjälp. En idé är att lägga fram det som en möjlighet för ST-läkare att göra något som är angeläget. Vi behöver påverka både underifrån och överifrån. Det lokala engagemanget från Stramagrupper är viktigt. Kan NPO Patientsäkerhet vara en länk vägen ut till sjukhus? Tyvärr är det lågt intresse för PPM VRI, en mätning vart femte år är lite väl sällan. Som det ser ut nu måste bägge mätningarna göras. Det vore intressant om Fohm kan undersöka om frågorna kan synkas så att man inte behöver registrera två gånger. PPM VRI görs i mars, EURO PPS görs i april. Man behöver arbeta på motivationen på alla nivåer. Behöver komma åt RD-nätverket – detta är sanktionerat och finansierat.

Information har gått ut och de flesta vet om att detta är på gång.

Antibiotikasmart® Sverige – kriteriearbetet

En kort bakgrund och presentation av statusen på kriteriearbetet. En innovationsmiljö är inte färdig och har en start och ett slut, milstolpar längs vägen. Miljön byggs upp under tiden. Aktörerna från hela samhället arbetar utifrån sina perspektiv. Fohm som leder arbetet, arbetar tillsammans med bl a Rise. Det är fem olika innovationsmiljöer. Visionsdrivet arbete innebär att aktuella aktörer kopplas in allt eftersom mot att minska antibiotikaresistens, för att bevara antibiotika för framtiden. Det handlar även om att förhindra smittspridning. Det handlar om att ta fram nya arbetssätt och det är där innovationen kommer in.

Just nu arbetar teamet med arbetspaket 2 och arbetar för att ta fram kriterier vad det innebär att vara Antibiotikasmart. Och just nu arbetar vi inom områdena kommun, Skola, förskola, vatten/avlopp, övergripande regionnivå. Syftet är att göra arbetet för alla aktörer lättare och stimulera till förbättringsarbeten. Tanken är att man ska kunna bli utnämnd till Antibiotikasmart verksamhet. Kriterierna ska vara realistiska men framåtsyftande och utmanande samt utvärderingsbara. Arbetet med ser ut som att man filar på kriterierna och har dialogmöten för att ta fram ett utkast till kärnteamet. Efter beslut om kriterierna rekryterarna till pilottester och efter dessa kan man behöva fila på kriterierna igen. Olika status gällande pilot för de olika områdena. Exempel på kriteriernas utseende finns i presentationen.

Swedres-Svarm 2021

Alla har bidragit, resultaten kommer från olika lab. När det gäller antibiotikaförbrukningen så har det fortsatt minska. Trenderna följer tidigare år. Minskad provtagning 2020-2021 jämfört med 2019, har minskat jämfört med tidigare. Rapport/graf är de som rapporteras till Ears-Net (ECD).

MRSA i blod går gradvis, långsamt uppåt. VRE varierar i antal vilket är mycket beroende på smittspridning på sjukhus. Extra-extra – Swedres-Svarm kommer ut 21 juni! Läs den!

Övriga frågor

  • Info angående MRSA: Maria Norrby, ansvarig MRSA-läkare i Stockholm och Eva Gustafsson, smittskyddsläkare i Skåne samt Olle – på initiativ på infektionshåll. De anser att de arbetar för mycket med uppföljning på personer med MRSA, eller som anses ha liten risk för smittspridning. Man behöver arbeta med strategin – vilka är de viktigaste patientgrupperna. Vilka kan man släppa och arbeta mindre med. Arbete tillsammans med vårdhygien, smittskydd, infektionsläkarrepresentanter. Diskuterat olika vägledningar. Bättre att starta från grunden när det gäller strategin än att titta på gamla vägledningar.
  • Fohm: Vi vill så ett frö. Vi har funderat på hur/om det går samordna vår Strama och vårdhygien samverkan. Idag har Folkhälsomyndigheten en samverkansgrupp för Strama och en motsvarande samverkansgrupp för vårdhygien. De föreningar som ingår i samverkansgrupperna är i många gånger överlappande i föreningar och även frågor. Ett förslag på framtida arbetssätt är att vi har två-tre projekt som vi driver tillsammans i dessa grupper. Ett annat förslag är att vi kan ha möten tillsammans eller back-to-back.
  • Vi har tagit upp nordiskt samarbete – Sverige, Norge Danmark med vårdhygien. Gärna att Finland och Island kommer igång.
  • HALT-mätningen genomfördes som vanligt under hösten 2021 och en rapport kommer ut i maj. Ingen kortversion.
  • Folkhälsomyndigheten arbetar med vår interna vårdhygien-strategi.
  • Läkarrekrytering till enheten antibiotika och vårdhygien är på gång.
  • Fohm, SKR och Strama har arbetat vidare med den gemensamma handlingsplanen för implementering av PVQ och infektionsindikatorerna. Handlingsplanenen hoppas publiceras snart..
  • Våra två regeringsuppdrag om tillgång till äldre och nya antibiotikan rullar på. Bra att ha med sig i de nordiska samarbetena.
  • Övervakningen: Swedres-Svarm publiceras i juni. Det kommer vara en hel del utvecklingsarbete gällande HALT och Euro PPS:n under året. Lägger extra resurser på det gällande övervakningen. Pågår även Svebar-utvecklingsarbete och Fohm ser över målgruppsanpassning för att få större nytta av den info som kommer ut.

Nästa möte

Doodle skickas ut gällande möte i höst.

Då vi saknade flera representanter uppmanas alla att prioritera nästkommande möte då Samverkansgruppen för Stramaarbetes möten bygger på nätverkande och för att få genomslag för lyfta frågor.