Närvarande

Andreas Winroth (Svenska Hygienläkarföreningen), Christina Åhren (Föreningen för klinisk mikrobiologi), Daniel Bremell (Referensgruppen för antibiotikafrågor), Eva Gustafsson (Smittskyddsläkarföreningen), Katarina Hedin (Svensk förening för allmänmedicin), Anna-Lena Fastén (Stramanätverket), Cecilia Nordqvist (Stramanätverket), Linda Hallberg (Svensk förening för vårdhygien), Charlotta Hagstam (NAG Strama), Joachim Luthander (NAG Strama), Margareta Hultin (Tandvårdsstrama), Anna-Karin Lindgren (Infektionsläkarföreningen).

Från Folkhälsomyndigheten: Johan Struwe, Ragda Obeid, Karin Carlin, Gunilla Skoog Ståhlgren, Jonas Fuks, Charlotta Edlund, Malin Borelius.

Inbjuden: Torbjörn Sjölin (Socialstyrelsen).

Förhinder Thomas Tängdén (NAG Strama).

Uppföljning av ”action points” från föregående möte

  • Tandvårdsstrama: Det kvarstår arbete med att uppdatera information i Strama-appen, bl.a. inväntar man att nya ordföranden Bodil Lund ska komma på plats.
  • RAF: Det kvarstår finlir för antibiotikadokumentet (gällande samtliga tillgängliga antibiotika i Sverige) - detta kommer att publiceras innan sommaren.
  • SILF: Man har konstaterat att det inte går att identifiera IVA-prover i Svebar efter två veckor vilket hänger ihop med Hsa-ID. Fohm utreder detta internt och har ännu inte fått svar.

Informationsutbyte

Svenska Hygienläkarföreningen (Andreas Winroth)

Föreningen har en ny ordförande som återigen lyft frågan med nationella nyckelindikatorer för infektionsverktyget. Fohm, som är en viktig samordnare och aktör, uppmanas att prioritera detta när covid-situationen tillåter.

Föreningen för klinisk mikrobiologi (Christina Åhrén)

Inget att rapportera.

Referensgruppen för antibiotikafrågor (Daniel Bremell)

Ett internat arrangeras i augusti. Dokument (gällande SIR-systemet, I-gruppen och doseringstabellen) är uppdaterade och liksom dokument med typfall publicerade på RAFs hemsida. Det var ett stort möte om ceftibuten. Förmodligen kommer det att ersättas av cefixime. En publikation kommer om detta.

Smittskyddsläkarföreningen (Eva Gustafsson)

Analys av data om antibiotikaanvändning och resistens pågår och det är viktigt att dra rätt slutsatser. Användningen och multiresistensen går ned, troligen p.g.a. att resandet går ned i.o.m. covid-19, så minskad resistens beror troligen inte på minskad användning. (Fohm, tillsammans med Socialstyrelsen, publicerade ett faktablad om minskad av uthämtning av recept och minskade komplikationer till vanliga infektioner som omarbetas till en artikel)

Svensk förening för allmänmedicin (Katarina Hedin)

Nominering av nya representanter för SFAM skickas till Fohm. I senaste numret av Allmänmedicin var det ett temanummer om infektioner och pandemier. Ev. replik från Strama bör komma på en artikel om antibiotikaförskrivning till barn.

Strama-nätverket (Anna-Lena Fastén, Cecilia Nordqvist)

Arbete med indikatorer och hur dessa ska implementeras inom Primärvårdskvalitet pågår liksom samarbete med MedRave ang. detta. Fohm har vidarebefordrad frågan vad erytromycin -kapslarna ska ersättas med till LV. En expertgrupp efterfrågas för att diskutera alternativ till erytromycin, där LV borde vara sammankallande. Strama, RAF, m.fl. kommer med inspel till LV om ersättnings rekommendationer. Platinea har ledningsgruppsmöte i morgon där detta framförs igen och därefter kan man arbeta fram en rekommendation. Akuta informationsuppdateringar gällande läkemedel (som denna) kan ske genom Strama-appen i väntan på att Regnbågsbroschyren uppdateras.

NAG Strama (Charlotta Hagstam, Joachim Luthander)

Joachim Luthander

Platinea-projektet är avslutat och barnläkarföreningen har bidragit med ett projekt om antibiotikaförskrivning till barn. Nu finns en bild av hur förskrivningen ser ut. Nästa steg är att implementera i Stramaarbete på barnkliniker på sjukhus. På KS kommer antibiotikaronder implementeras under 2022. Nätverket kommer att vidgas till ett nationellt nätverk, för tidigare har det hängt på infektionsläkarna på klinikerna. Det saknas nationella riktlinjer för antibiotikaförskrivning för vissa nyckeldiagnoser generellt och det borde tas fram nationella riktlinjer. Internationellt sett finns det Stewardship-program för barn i USA och något i Europa men inte i Sverige. Följ upp på nästa möte i höst.

Charlotta Hagstam

Inget ytterligare att anföra. En grupp som uppdaterade 10-punktsprogrammet är under återupplivande. Man söker personer till NAG. Det pågår även ett arbete vilka krav man kan ställa på sjukhus som vill vara ”Antibiotikasmarta”.

Tandvårdsstrama (Margareta Hultin)

Ordförande befinner sig i Norge vilket hämmar arbetet, men man har haft återkommande möten. Tandvårdsstrama har fokuserat på att revidera nationella riktlinjer för profylax och behandling med antibiotika inom tandvård. Ett inslag på Odontologisk riksstämma planeras.

Infektionsläkarföreningen (Anna-Karin Lindgren)

Infektionsläkarna och SILF fokuserar på covid. Antibiotikaronder utförs fortfarande. Endokardit-gruppen sammanställer material och kommer inom kort att publicera detta.

Dokumentation av stramaarbete, ny diskussion (Karin Carlin)

Hösterminen-19 diskuterades en informationsbank för Stramaarbete, att dokumentera Stramaarbete som resursbank för andra och framtida Stramagrupper. Det kan vara lokala insatser, antibiotikasmarta sjuksköterskor, Strama-BVC, vad som är på gång framåt. Generellt en bra idé, bra att sprida kunskap. ”Strama 10 år”-boken är en bra kunskapskälla när det gäller historik.

Målgrupper: Framtida Stramagrupper, lokala Stramagrupper och även i framtiden internationell målgrupp. Tidigare diskuterades även en workshop med Viveca Urwitz, men diskussionen fortsatte inte på grund av covid-situationen.

Om nätverket och NAG bifaller följs frågan upp på internatet i höst. Bl.a. behöver man besluta vem som ska ha ägandeskapet samt upplägg av hur detta ska gå till.

Ordinationsorsak inom ramen för implementeringen av nationella läkemedelslistan (Torbjörn Sjölin, Socialstyrelsen SoS)

Se även bifogad presentation. [Kontakta Stramagruppen för att få tillgång till bilagan]

Socialstyrelsen har sedan 2012 regeringens uppdrag att ta fram, förvalta och tillgängliggöra en nationell källa för ordinationsorsak med ett strukturerat kodsystem som innehåller ordinationsorsaker knutna till läkemedel. SoS ska stödja en bred implementering av den nationella källan för ordinationsorsak i vård- och omsorgsverksamheterna, särskilt i samband med införandet av den nationella läkemedelslistan samt att kommunicera nyttan i vården. Det startade som ett patientsäkerhetsprojekt; varför man valt att påbörja, ändra eller fortsätta en läkemedelsbehandling. Patienten ska också få en större förståelse om varför hen tar sina läkemedel.

Man har gått igenom alla SPC:er från LV avseende t.ex. behandlingsorsak, behandlingsändamål och strukturerat begreppen. I dag finns det 1.627 unika behandlingsorsaker och drygt 26 000 kopplingar mellan behandlingsorsaker och läkemedel på svenska marknaden. När NLL (Nationella läkemedelslistan) implementeras blir detta obligatoriskt att fylla i. Det kommer inte gå att vara mer specifik än vad som är inlagt i systemet. NLL kommer att gälla alla förskrivarkategorier, d.v.s. även tandläkare.

Systemet bygger på kodverket Snomed-CT, ett internationellt terminologisystem som använts i större utsträckning inom svensk vård. Inera har utvecklat och NLL har testkörts av förskrivare och kommer att driftsättas i november i år, men först 2023 kommer det vara obligatorisk att använda.

Möjligheter/nyttor: I.o.m. användande av NLL så blir ordinationer tillgängliga över regiongränser, nationellt. Det blir enklare att se patientens tidigare ordinationer. På gruppnivå kommer uppgifterna att gå till socialstyrelsens läkemedelsregister. Möjliggör analys av ordinationer, analyser till stöd för arbetet mot antibiotikaresistens, effektivare rapportering av biverkningar etc.

En viktig diskussion har kommit igång mellan detta projekt och stramagruppens arbete med t.ex. PVK och det är viktigt att fortsätta utbytet för att undvika dubbelarbete.

Nytt om PVQ (Gunilla Skoog Ståhlgren)

Primärvårdskvalitet är ett kvalitetssystem för lokalt kvalitetsarbete på vårdenheter, data tankas ut från journalsystem automatiskt. Vårdenheter kan se alla sina patienter med olika diagnoser och det bygger på ett antal olika indikatorer. Man kan välja att följa olika indikatorer, på så sätt kan man följa kvaliteten på sin förskrivning. SKR kan inte tvinga vårdgivare att använda detta system. För närvarande återkopplar 15/ 21 regioner diagnoskopplade data på vårdenhetsnivå. Nio Stramagrupper som använder PVQ.

Gunilla är sammankallande i Samarbetsgruppen för primärvårdskvalitet Strama. Hälften av alla Stramagrupper önskar stöd för att komma igång eller fortsätta att arbeta med PVQ. Samarbetsgruppen för primärvårdskvalitet Strama (Fohm, Strama, SKR) arbetar på en gemensam handlingsplan. En del är att öka kvaliteten på diagnossättning. Det finns en indikatorgrupp (Strama och Fohm) som tar fram indikatorerna för infektion. Motiveringstexterna för indikatorerna är uppdaterade och har försetts med mål som ska gå att följa. Några Stramagrupper använder istället utdataverktyget MedRave för att få ut data. PVQ har en egen webbsida och en egen Stramaknapp, vilken är helt ny och uppdaterad. På webbsidan kan man hitta målsatta indikatorer och ändringar som gjorts.

Nytt om faktablad för patienter (Jonas Fuks)

Fohm har tillsammans med Strama tagit fram en serie faktablad till patienter ”Råd och fakta om antibiotika och infektioner”. Det handlar om vanliga diagnoser i öppenvården och kom till samtidigt som Regnbågsbroschyren. En uppdatering av dessa pågår med framför allt språkbruk och information. Dessa är även översatta till sex olika språk och detta ska ses över, broschyrerna ska även tas fram på lättläst svenska. När de är klara kommer extra reklam göras för dessa. De som är intresserade av att se över dessa broschyrer kan mejla Jonas Fuks.

Patientinformation om antibiotikaanvändning

Den nationella samverkansfunktionen (Jonas Fuks)

Fohm och JV leder den nationella samverkansfunktionen för arbete mot antibiotikaresistens. Vart annat år är Fohm sammankallande. Arbetet styrs av strategin och vart fjärde år tas det fram en handlingsplan för myndigheterna och nu är det dags igen. Kommande handlingsplan kommer att beslutas om i höst och gäller 2021-2024. (En karta över alla verksamma organisationer inom antibiotikaresistens frågor, bifogas till anteckningarna.)

Prioriteringslista för medicinskt viktiga antibiotika med risk för otillräcklig tillgänglighet (Charlotta Edlund)

Bakgrunden är att det fanns ett regeringsuppdrag 2017 där Fohm tillsammans med TLV skulle titta på tillgänglighet till antibiotika. Tillgängligheten beror på efterfrågan/försäljning och därför så avregistreras eller restnoteras preparat om efterfrågan är för låg.

I den framtagna listan är numer även förpackningsstorlek med. Genom listan har man kunnat identifiera produkter som riskerar att försvinna, t.ex. p.g.a. att de säljer dåligt och kan komma att försvinna. En referensgrupp (allmänläkare, barnläkare, infektionsläkare, öron-näsa-hals, barnläkare) fick göra en bedömning och Fohm gjorde en slutgiltig bedömning på produkter om de är viktiga eller mindre viktiga. Det som stack ut var barnläkemedel som hade hög risk att försvinna. Information finns på Fohms hemsida.

Tillgänglighet till medicinskt viktiga antibiotika

Övriga frågor

Teamet i Antibiotikasmart® Sverige letar någon intresserad Strama-person som vill vara med och ta fram kriterier för antibiotikasmart vatten-, avlopps- och avfallshantering i kommun och region.

Kontakta ulrica.dohnhammar@folkhalsomyndigheten.se

Åsa Laestedius, barnläkare, Astrid Lindgren sjukhus, Huddinge undrar om det finns en uppföljning på regional eller national nivå gällande poststreptokockglomerulonefrit med tanke på tonsillitrekommendationer. Tips mailas till: gunilla.skoog.stahlgren@folkhalsomyndigheten.se

Nästa möte

Datum för höstens möte skickas ut senare.