De flesta nya lagar börjar med ett förslag från regeringen, en proposition. Riksdagsledamöter kan också lämna förslag som kallas motioner.

Det är riksdagen som beslutar om lagar, t.ex. smittskyddslagen. Riksdagen stiftar också, i särskild ordning, grundlagar.

Regeringen beslutar om förordningar. Förordningar förtydligar och preciserar ofta det som står i lagarna. Ett exempel är smittskyddsförordningen. Ibland kan det behövas ännu mer detaljerade regler än vad som anges i lagar och förordningar och då kan en myndighet få rätt, ett bemyndigande, att besluta om så kallade föreskrifter.

Tanken är att det är bättre att en myndighet med expertkunskap tar fram mer detaljerade regler. Folkhälsomyndigheten har t.ex. rätt att ta fram de föreskrifter till smittskyddslagen som krävs för ett ändamålsenligt smittskydd samt till skydd för enskilda.

När Folkhälsomyndigheten tar fram föreskrifter gör vi det tillsammans med experter och jurister samt andra berörda t.ex. smittskyddsläkare och företrädare för olika intressen. Föreskrifterna måste hålla sig inom ramen för vad som står i lagar och förordningar.

Hur det går till att ta fram en lag kan du läsa mer om här (riksdagen.se)

EU-rätten

Sverige är medlem i Europeiska unionen, EU. Det innebär att riksdagen inte är ensam om att besluta om lagar som ska gälla i Sverige. Sverige och de andra medlemsländerna har överlåtit en del av rätten att besluta om vissa lagar till EU.

Hur riksdagen arbetar med EU frågor kan du läsa om här (riksdagen.se)

Allmänt råd

Folkhälsomyndigheten kan också ta fram så kallade allmänna råd som anger hur någon kan eller bör göra för att uppfylla en bindande regel i en lag, förordning eller föreskrift. Allmänna råd är inte bindande, men om man väljer att inte göra på det sätt som står i det allmänna rådet ska man kunna visa att samma resultat uppnås på annat sätt.

Myndigheter får skriva allmänna råd inom sitt verksamhetsområde. Det krävs inte något bemyndigande. Vi har t.ex. tagit fram allmänna råd till smittskyddslagen.

Allmänna råd bygger ofta på förarbeten till lagar, och den samlade expert- och juridiska kunskapen på området. De tas fram tillsammans med berörda verksamheter och myndigheter.

Vad är en rekommendation?

Rekommendationer är inte på samma sätt kopplade till regler. De bygger på vetenskap eller den bästa tillgängliga kunskapen. Rekommendationer kan användas på områden där informationen kan behöva ändras med kort varsel, exempelvis när det gäller områden där förutsättningarna förändras på grund av att faktorer kan vara nya eller okända.

De rekommendationer som kommer från Folkhälsomyndigheten bygger på den samlade expertkunskap som finns nationellt och internationellt.

HSFS-FS

Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd ges ut i den gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. vilket förkortas HSLF-FS.

Socialstyrelsen är utgivare. Det är sju myndigheter inom området hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel och folkhälsa som ger ut sina författningar i en gemensam författningssamling. Författningssamlingen hittar du på Kunskapsguiden.