Ett socialt hållbart samhälle är ett jämställt och jämlikt samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa, utan orättfärdiga skillnader. Ett samhälle med hög tolerans där människors lika värde står i centrum, vilket kräver att människor känner tillit och förtroende till varandra och är delaktiga i samhällsutvecklingen.

Social hållbarhet är av avgörande betydelse för det demokratiska samhället och är helt nödvändig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Ett socialt hållbart samhälle tål påfrestningar, är anpassningsbart och förändringsbenäget (resilient).

För att social hållbarhet ska bli relevant bör det tydligare definieras och omsättas i praktiken utifrån de behov och förutsättningar som kan finnas på lokal, regional respektive nationell nivå. Kommuner, landsting/regioner och staten bär alla, genom sina offentliga åtaganden ett stort ansvar för samhällsutvecklingen. Näringslivet, civilsamhällets organisationer och akademin har också viktiga roller.

En förutsättning för social hållbarhet är att det råder en samsyn kring vad ett välfärdssamhälle ska erbjuda och att det som erbjuds:

  • tillgodoser alla människors grundläggande behov och att de mänskliga rättigheterna säkerställs
  • bidrar till att alla människor är inkluderade – oavsett kön, utbildnings- och inkomstnivå, social status, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, bostadsort, sexuell läggning, könsöverskridande identitet och uttryck, ålder och funktionsnedsättning
  • anpassas och utformas utifrån de grupper som har störst behov.

Hur började allt?

Social hållbarhet har sitt ursprung i Brundtlandkommissionens rapport "Vår Gemensamma Framtid (Our common future)". I rapporten definieras hållbar utveckling som "en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov". Brundtlandkommissionen betonade att hållbar utveckling inbegriper såväl ekonomiska som ekologiska, sociala och kulturella aspekter.

Tre cirklar visar hus sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter av hållbarhet överlappar varandra.

Sedan Brundtlandkommissionen släppte sin rapport har Sverige arbetat aktivt med hållbar utveckling i olika former och med olika fokus, på alla nivåer i samhället.

Agenda 2030 och FN:s globala mål för hållbar utveckling

I september 2015 antog FN Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Agenda 2030 är en utvecklingsagenda som består av 17 globala mål samt 169 delmål. I agendan tas ett helhetsgrepp kring hållbar utveckling och man betonar att de tre olika perspektiven är lika viktiga och ömsesidigt beroende av varandra.

Regeringen har tillsatt en delegation som ska stödja Sveriges genomförande av Agenda 2030. Bland annat ska delegationen ta fram en övergripande handlingsplan för Sveriges genomförande av agendan samt visa på goda exempel. Regeringen har även gett ett 80-tal statliga myndigheter i uppdrag att redovisa hur deras verksamheter bidrar till att uppfylla målen i Agenda 2030. Utöver detta så bedrivs också ett intensivt internationellt arbete med Agenda 2030 i fokus.

Du kan läsa mer om Agenda 2030 och Sveriges arbete med genomförandet av agendan här.