8:30

Välkommen och reflektioner från gårdagen

 8:40

Folkhälsoarbetet står inför ett genombrott, hur stödjer vi utvecklingen?
Vilka strategier ser vi för att leda och styra i samverkan för ett socialt hållbart Sverige 2030?

Hans Karlsson, avdelningschef Vård och omsorg, Sveriges kommuner och landsting, Johan Carlson, generaldirektör, Folkhälsomyndigheten

 9:15 Tillit, trygghet och tolerans - vad betyder orden?

Social inkludering ur ett värderingsperspektiv.

  • Tillit har benämnts vår tids guldreserv, men hur fungerar tillit?
  • Hur kommer det sig att man kan ha hög tillit men ändå känna sig otrygg i vissa samhällsmiljöer?
  • Hur påverkar tilliten vår tolerans för det annorlunda och hur påverkas vårt välbefinnande?

Det är några frågor som Bi Puranen kommer att behandla i sin föreläsning med utgångspunkt från World Values Survey och med siktet mot de globala målen.

Bi Puranen, generalsekreterare, World Values Survey och forskare vid Institutet för framtidsstudier.

10:00

Kaffe

Parallella seminarier kl 10:30 - 12:00

10:30

Seminarium 7

Hållbar samhällsutveckling förutsätter insatser för god hälsa i befolkningen och minskade hälsoklyftor

Vi har kunskap, metoder och verktyg för långsiktiga beslut, men har vi stöd för långsiktiga investeringar?

  • Praktik, effekt och hälsoekonomi i Västerbottens Hälsoundersökningar

Individuella samtal som en integrerad del av primärvårdens arbete, riktade till den medelålders befolkningen och med fokus på hälsofrämjande levnadsvanor och prevention av hjärtkärlsjukdom. Samtalen bidrar till social hållbarhet genom att kostnadseffektivt leda till bättre hälsa där framför allt grupper med kortare utbildning gynnas.

Margareta Norberg, universitetslektor, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.

  • Hälsoekonomiskt beslutstöd för sociala investeringar-så fungerar det!

Forskargruppen CHAP på Uppsala Universitet har på uppdrag av Skandias stiftelse ”Idé för livet” tagit fram ett hälsoekonomiskt beräkningsverktyg och beslutsstöd. Syftet är att förse kommuner med ett redskap som stödjer beslutsfattande kring tidiga förebyggande insatser för barn och ungdomar.

Med det hälsoekonomiska beräkningsverktyget kan långsiktiga jämförelser och prognoser av olika insatser göras med hänsyn till både effekt och kostnad på kort (1-2 år), mellanlång (10 år) och lång sikt (15 år). Beräkningarna utgår ifrån ett samhällsperspektiv och tar därför hänsyn till resurser och kostnader på kommun-, landstings- och statlig nivå. Beslutsstödet bygger på relevant forskning och är förankrad i nationell statistik.

Camilla Nystrand, doktorand vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Socialmedicin/CHAP, Uppsala universitet

Inna Feldman, docent i hälsoekonomi vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Socialmedicin/CHAP, Uppsala universitet

Moderator: Sevek Engström, Sveriges kommuner och landsting

10:30

Seminarium 8

Vad främjar och vad hindrar i arbetet för en hållbar framtid – vilka är vägvalen?

INHERIT (Intersectoral Health and Environment Research for Innovation) undersöker hur boendemiljö, fysisk aktivitet och matvanor/matkonsumtion samspelar med miljö, hälsa och jämlikhet.

Ett hundratal goda exempel på insatser för miljö, hälsa och jämlikhet har sammanställts av INHERIT i en databas. De visar på insatser som stimulerar en beteendeförändring som gynnar miljön, främjar fysisk aktivitet och hållbara matvanor.

INHERIT är ett EU-finansierat forskningsprojekt där Folkhälsomyndigheten deltar tillsammans med 17 andra partners och syftar bland annat till att identifiera sektorsövergripande insatser.

Marita Friberg och Ann-Sofie Merritt, Folkhälsomyndigheten.

Beslut och struktur kring ett lokalt hållbarhetsarbete

"Hållbara Växjö 2030" är ett lokalt Agenda 2030 program i Växjö kommun. Programmet bygger på en gap-analys med utgångspunkt i de globala målen, de identifierade nationella utmaningarna och Växjös egna mål och nuläge. Programmet ger Växjö möjlighet att synliggöra alla dimensioner av hållbarhet och sambandet mellan dem. Processen med att ta fram programmet bygger på inkludering, vilket gör att det i nästa steg kan användas som grund för vad olika aktörer i samhället kan göra för att bidra till ett hållbart Växjö 2030. Politiska prioriteringar och beslut görs under våren 2019.

Stadsbruk och stadsodling – "Testbädd Brände Udde"
Ett projekt för odlingsentreprenörer. På testbädden finns möjlighet att arrendera mark för att utveckla sin affärsidé inom matproduktion och odling. Testbädden ingår i projektet Stadsbruk som är Vinnovafinansierat och syftar till att skapa en grön hälsosam stad och stärkt lokal matproduktion.

Charlotte G Brynielsson, Hållbarhetschef Växjö kommun
Sofia Asplund, projektledare Stadsbruk och Earthweek i Växjö kommun

El Sistema - med musik som verktyg för social utveckling

Med musikens hjälp ger vi barn verktyg att skapa sig en bättre tillvaro genom att upptäcka glädjen och skönheten i musiken samt utveckla sin kreativitet och skapande tillsammans med andra.

El Sistema har spridits till 30 kommunala musikskolor i Sverige. 250 musiklärare möter dagligen 9 000 barn.

El Sistema möter via musiken och sin pedagogik nya målgrupper och verkar för social inkludering i såväl storstaden som i mindre kommuner.

Camilla Sarner, El Sistema

10:30

Seminarium 9

Från underlag, till analys till beslut - vad räcker för att fatta beslut och hur lokala fakta behöver vi?

Det finns mycket resultat på kommunal/regional nivå – men ibland behöver vi data som är nedbrutet på mindre områden eller för olika grupper. På seminariet får vi ta del av erfarenheter från två kommuners arbete. Båda exemplen utgår från att vilja veta mer för att göra förbättringar utifrån både främjande, förebyggande arbete.

I Göteborg arbetar man sedan flera år med hälsodata på delkommunal nivå. Resultaten har bl. a. använts i arbetet med ”Jämlikt Göteborg”.

  • Hur har man gått tillväga för att skapa lämpliga delområden?
  • Vilka data är möjliga att redovisa på denna nivå?
  • Hur kan resultaten se ut?
  • Vad kan de användas till?

Barbara Rubinstein, Västra Götalandsregionen

Malmö stad har påbörjat ett systematiskt arbete för att förbättra barn och ungas uppväxtvillkor. Arbetssättet, "CTC - Communities That Care" är ett styrsystem för ett långsiktigt hållbart preventionsarbete.

Alla som arbetar med barns och ungas välbefinnande i ett lokalt avgränsat område ges möjlighet att delta i arbetet. Arbetet inriktas på att förändra bakomliggande faktorer till problembeteenden hos unga.

Detta görs genom att mäta och analysera vilka risk- och skyddsfaktorer som finns i ett område och därefter arbeta såväl hälsofrämjande som förebyggande för att stärka de skyddsfaktorer som bidrar till en positiv social utveckling.

Birgitta Månsson - Trygghets- och preventionssamordnare, Malmö stad
Mathias Grahn, statistiker, Malmö stad

Moderator: Elisabeth Skoog Garås, Sveriges kommuner och landsting

12:00

Lunch

Parallella seminarier kl 13:00 - 14:15

13:00

Seminarium 10

Samverkanskompetens - vad är det?

För att hantera komplexiteten i dagens samhällsutmaningar efterfrågas allt mer samverkan. Ofta råder osäkerhet om hur samverkan rent praktiskt bör utformas för att uppnå sitt syfte på ett effektivt sätt.

Under det här seminariet presenteras "The Inquiry-based Approach" som går ut på att stärka kompetensen för design och stöd när det gäller samverkan kring komplexa hållbarhetsfrågor.

Seminariet kommer att ge deltagarna tips på verktyg och möjlighet till reflektion kring hur en samverkansprocess kan anpassas till specifika förutsättningar.

Martin Westin och Alexander Hellquist vid Internationellt center för lärande för hållbar utveckling (SWEDESD), Uppsala universitet.

Moderator: Johan Hallberg, Landstinget Dalarna

13:00

Seminarium 11

Samverkan kring god och jämlik hälsa ger ett effektivare miljömålsarbete

Under seminariet ges en inblick i arbetet med miljörelaterad hälsa och social hållbarhet i miljömålsarbetet.

Vi presenterar exempel från lokal och nationell nivå på hur samverkan kan ge ett mervärde i arbetet för en hållbar utveckling.

Seminariet visar även hur miljöhälsoarbetet kan bidra till de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030.

Karin Björklund och Ida Knutsson, Folkhälsomyndigheten
Björn Renberg, Transportstyrelsen
Sofia Blomquist, Skogsstyrelsen
Filippa Myrbäck, SKL

Moderator: Kajsa Mickelsson, Folkhälsomyndigheten

13:00

Seminarium 12

Från underlag till analys till beslut – hur drar vi nytta av data?

På vilket sätt kan resultat inom folkhälsa få en större spridning, användning och komma till nytta i förbättringsarbeten som kanske inte alltid ”rubriceras” som folkhälsa? På seminariet får vi ta del av två helt olika sätt att sprida/använda resultat inom folkhälsa.

  • Nyttan med Folkhälsodata. För att sprida kunskap och inspiration samlade landstinget Sörmland olika aktörer för att de skulle få veta mer hur om folkhälsodata kan användas i ledning, styrning och i praktiskt arbete. De fick också ta del av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser i Sörmland. Vad var strategin bakom och vad var greppet som lockade drygt 200 beslutsfattare och anställda inom kommuner, landsting, Länsstyrelse, Polisen, Regionförbundet samt civilsamhällets aktörer, att delta på dagarna?
    Katarina Gustafson Landstinget Sörmland
  • Bättre folkhälsa genom skolframgång - ett projekt där forskning, metodutveckling, best practice och stordata (big-data) knyts ihop inom närvaroarbetet i skolan. Stadsdelsförvaltningen Angered har tillsammans med elva olika projektparter från privat och offentlig sektor samt akademin fått pengar från den statliga innovationsmyndigheten Vinnova för att jobba med ett utvecklingsprojekt fram till januari 2019. Projektet bidrar till flera av de 17 globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 genom att utveckla innovativa lösningar och samarbeten för att förbättra folkhälsoarbete med fokus på barn och unga – där skolan är en viktig arena.
    Sara Näsström, projektledare, Stadsdelsförvaltningen Angered

Moderator: Elisabeth Skoog Garås, Sveriges kommuner och landsting

14:15

Kaffe

Plenum 14:45 - 15:45

Vad innebär den accelererande teknikutvecklingen - och vad väntar oss runt hörnet?

Genom konkreta exempel baserad på egen research och erfarenhet visar Hannes hur teknikutvecklingen förändrar vårt sätt att arbeta, att kommunicera, att resa, att producera mat, att sköta vår hälsa och ytterst sköta våra kroppar, våra företag samt våra samhällen.

Vad betyder dessa omvälvande samhällsförändringar och hur skall vi hantera dem? En sak är säker – förändringarna sker vare sig vi vill det eller ej. Så det bästa är att försöka förstå dem och möta dem.

Hannes engagerade berättelser berör våra mest centrala uppfattningar om samhället och oss själva.

Hannes Sjöblad, Chief Disruption Officer på innovationshuset Epicenter Stockholm.

 15:30

Avslutning och hur går vi vidare?

Anna Bessö, avdelningschef Livsvillkor och levnadsvanor, Folkhälsomyndigheten och Hans Karlsson, avdelningschef Vård och omsorg, SKL