Plenum dag 1

Välkomna!

Staffan Isling, regiondirektör, Region Uppsala, Joachim Danielsson stadsdirektör, Uppsala kommun, Johan Carlson, generaldirektör, Folkhälsomyndigheten samt Helén Lundkvist Nymansson, sektionschef, SKL

Staffan och Joachim.pdf (PDF, 1,5 MB)

Hur har Åland använt Agenda 2030 i sitt arbete med utvecklings- och hållbarhetsfrågor i sin strategiska planering kring ledning och styrning?

Åland har sedan 2016 integrerat Agenda 2030 i ett sektorövergripande samhällskontrakt, Utvecklings- och hållbarhetsagenda för Åland. Såväl kommuner, företag, myndigheter som föreningar deltog i framtagandet av agendan och samverkar i implementeringen. Agendan tar sin utgångspunkt i insikten i att naturen utgör fundamentet för mänsklig existens och består av en vision för Åland samt sju strategiska utvecklingsmål som ska uppnås senast 2030.

Visionen; "Alla kan blomstra i ett bärkraftigt samhälle på fredens öar", sätter människan och social hållbarhet i fokus.

Lantrådet, regeringschefen vid Ålands landskapsregering, Katrin Sjögren berättar om arbetet och erfarenheterna så här långt.

Katrin Sjögren, lantråd Åland. Lantrådet leder Ålands landskapsregering.

Katrin Sjögren.pdf (PDF, 1,6 MB)

FN:s Agenda 2030 med 17 globala mål för hållbar utveckling - en angelägenhet för hela samhället

Katarina Sundberg, Agenda 2030-delegationen, presenterar arbetet med att genomföra Agenda 2030.

Arbetet bygger på att hålla samman de tre aspekterna av hållbarhet – ekonomisk, social och miljömässig, samt att genomföra de 17 globala målen för hållbar utveckling.

En av de bärande idéerna för hela Agenda 2030-arbetet är att öka tvärsektoriell samverkan och uppmuntra innovativa partnerskap.

Katarina Sundberg, Agenda 2030-delegationen

Katarina Sundberg.pdf (PDF, 791 kB)

Presentation av den folkhälsopolitiska propositionen

Johan Carlson, generaldirektör, Folkhälsomyndigheten

Johan Carlson.pdf (PDF, 201 kB)

Seminarium 1

Hur kan Agenda 2030 användas som verktyg i styrning från den lilla till den stora kommunen?

Hur kan vi genom ett systematiserat arbete, i allt från organisering till en kommuns styr- och ledningsprocesser, bidra till ett hållbart samhälle 2030? I det här seminariet får ni bland annat ta del av Åtvidabergs, Hebys och Uppsala kommuners arbete och erfarenheter med att integrera Agenda 2030 och FN:s globala mål.

Här får ni följa med tre kommuner med olika förutsättningar på deras långsiktiga resa om hur strategi kan omvandlas till praktik i invånarnas vardag. Seminariet kommer även att ge tillfälle för diskussion, utbyte av tankar, tips och erfarenheter.

Yasmine Dernelid , hållbarhetsstrateg, och Linnéa Salbark, Åtvidabergs kommun , Emma Burstedt , kommundirektör, och Tina Hultman, kvalitetsstrateg, Heby Kommun och Ingela Hagström, Uppsala kommun

Moderator: Jonas Frykman, Agenda 2030 delegationen

Emma Burstedt.pdf (PDF, 1,3 MB)

Ingela Hagström.pdf (PDF, 1,1 MB)

Åtvidaberg.pdf (PDF, 672 kB)

Seminarium 2

Planera för ett socialt hållbart samhälle och social inkludering
-
Vilka verktyg finns, vilken nytta har man och vilka resultat får man?

  • Vikten av att ha med social hållbarhet när man planerar ett samhälle.
    Ann Legeby, PhD och forskare på KTH Arkitekturskolan inom Stadsbyggnad
  • Hur skapa en kvalitativ och effektiv arbetsprocess för små och stora stadsutvecklingsprojekt?
    Sigrid Walve, chef för Citylab på Sweden Green Building Council
  • Hur arbetar vi med social hållbarhet i samhällsplaneringen?
    Örjan Trapp, strategisk samhällsplanerare Uppsala kommun

Moderatorer: Mikael Nordström, Boverket, Therese Berg, Riksbyggen

Legeby.pdf (PDF, 3,3 MB)

Planera för ett socialt hållbart samhälle och social inkludering.pdf (PDF, 5,3 MB)

Seminarium 3

Visualisera data - Börja prata

Att sammanställa och presentera folkhälsostatistik på ett intresseväckande sätt är ofta nyckeln till djupare förståelse och väl avvägda uppdrag på regional och lokal nivå.

Men är det meningen att alla kommuner och regioner ska ta fram egna lösningar? Här visar vi vad som redan finns.

Under seminariet ges presentationer av vad Folkhälsomyndigheten samt Rådet för kommunala analyser (RKA) kan erbjuda i form av visualisering av data.

Därefter diskuteras regionala och kommunala erfarenheter utifrån ett analysverktyg för god och jämlik hälsa som utvecklas inom Region Uppsala samt en ”Social kompass” som tagits fram av Uppsala kommun för att synliggöra (o)jämlikhet i hälsa och livsvillkor inom kommunen.

Möjligheter och begräsningar med

  • Kolada
    Maria Price, kanslichef, RKA
  • Verktyg för visualisering av data - möjligheter och begräsningar
    Anna-Karin Johansson, utredare, Malin Hildingsson, handläggare och Anna Andersson, utredare, Folkhälsomyndigheten
  • Regionala och kommunala exempel
    Karin Liljeberg Trotzig, Utvecklingsstrateg, Region Uppsala och Caroline Strömbäck , Utvecklingsledare, Uppsala kommun

Vad kan vi lära av varandra?

Moderator: Pär Vikström, Folkhälsomyndigheten

RKA- och Kolada Maria Price.pdf (PDF, 530 kB)

Visualisera data Börja prata folkhälsomyndigheten.pdf (PDF, 919 kB)

Visualisera data börja prata_Uppsala kommun2.pdf (PDF, 1,5 MB)

Analysverktyg för god och jämlik hälsa Karin LT.pdf (PDF, 1,4 MB)

Seminarium 4

Samverkan på departementsnivå om Agenda 2030 och minskade hälsoklyftor -
Resultat från en intervjustudie i Sverige, Norge och Finland

Vi diskuterar om "Health in all policies" och Agenda 2030 har någon betydelse för samarbetet på departementsnivå när det gäller jämlikhet i hälsa.

Presentationen baseras på ca 25 intervjuer med tjänstemän på departement i tre nordiska länder. Syftet var att identifiera hindrande och främjande faktorer för samverkan.

Karin Guldbrandsson, utredare, Folkhälsomyndigheten

Samverkan på departementsnivå 2018-09-17.pdf (PDF, 602 kB)

Nya stuprör när samverkan inte räcker?

När Västra Götalandsregionen tillsammans med kommunerna kraftsamlar kring barn och ungas förutsättningar för att fullfölja sina studier är styrning och ledning över sektorerna en av utmaningarna.

Första linjens vård för unga med psykisk ohälsa, utökade hembesök från BVC och sammanhållen barn- elev- och ungdomshälsovård är exempel på utvecklingsområden som kräver lösningar över organisationsgränser men också formella och långsiktigt hållbara beslut.

  • Hur tar man ett samordnings- och utvecklingsansvar utan formell bestämmanderätt?

  • Vad ska gå i stuprören och vad hör hemma i hängrännorna?

  • Vad gör vi när samverkan inte räcker?

Elisabeth Rahmberg, folkhälsochef, Västra Götalandsregionen
Jörgen Hansson Enhetschef avdelning folkhälsa, Västra Götalandsregionen
Ylva Bryngelsson Regionutvecklare, processledare fullföljda studier, Västra Götalandsregionen

Nya stuprör?.pdf (PDF, 1,3 MB)

Moderator: Elisabeth Rahmberg, folkhälsochef, Västra Götalandsregionen

Seminarium 5

Grannskapseffekter finns dom?

Vilken betydelse har ett områdes befolkningssammansättning för människor som bor där och deras framtid?

I många år har vi i Sverige satsat på specifika insatser för att bryta segregerande effekter och främja integration. Stora satsningar i samma områden har gjorts och görs fortlöpande. Det har varit sociala insatser och insatser för att förändra den fysiska miljön.

Tron på grannskapseffekternas betydelse är stor men finns de och hur ser de i så fall ut? Ger insatserna effekt?

Samtliga medverkande kommer att fokusera på riktade insatser inom geografiska områden kopplat till grannskapseffekter utifrån erfarenheter i sin forskning och sitt praktiska arbete.

  • Grannskapseffekter, när uppstår de och hur länge varar de?
    Forskarna blir allt mer samstämmiga i att grannskapseffekter finns men det är fortfarande oklart när de uppstår och hur länge de varar. Hur länge måste en person bo i ett område för att effekter ska uppstå? Vem gör det? Och vad händer om personen flyttar?
    Lina Hedman, fil Dr, forskare, Institutet för Bostads- och Urbanforskning, Uppsala Universitet

Presentation grannskapseffekter Lina Hedman.pdf (PDF, 688 kB)

  • Socialt kapital i Umeå och Umeåregionen
    Malin Eriksson, Docent och Universitetslektor vid Umeå Universitet Institutionen för Socialt Arbete

socialt kapital i Umeåregionen M Eriksson 180927.pdf (PDF, 1,3 MB)

  • Hur tänkte Stockholmskommissionen och vad innebär det i praktiken?

    Åsa Dahlin beskriver erfarenheter från Stockholmskommissionen, hur arbetet har bedrivits, om de åtgärder kommissionen föreslagit och om hur dessa har tagits om hand i stadens styrdokument. Hon går vidare och berättar om det konkreta arbete som nu pågår i stadsbyggandet för att minska segregationen och öka den sociala hållbarheten i hela staden. land annat profilprojektet för social hållbarhet, Fokus Skärholmen upp, och stadens modell för socialt värdeskapande stadsplanering.
    Åsa Dahlin, tekn. dr i arkitekturarkitekt och stadsbyggnadsstrateg, Stockholms stad.

Seminarium i Uppsala 17 sep 2018 Å Dahlin.pdf (PDF, 1,9 MB)

Moderatorer: Therese Berg, Riksbyggen, Annika Larsson, Region Östergötland

Seminarium 6

Så utvecklar vi partnerskap med civilsamhället!

I Agenda 2030-arbetet är samarbete mellan en mångfald aktörer en viktig nyckel till framgång. Hur kan vi bygga tillitsfullt samarbete i partnerskap med civilsamhället?

  • Kom och lyssna till Insikter från Forum för idéburna organisationer inom det sociala området och till SKLs utvecklingsarbete med IOP under 2017.
  • Var med och samtala om erfarenheter och vad som är nästa steg för att utveckla partnerskapssamarbete mellan kommuner, regioner och civilsamhällets organisationer.

Anna-Karin Berglund, SKL och Ludvig Sandberg, Forum för idéburna organisationer inom det sociala området

Partnerskap.PDF (PDF, 1,8 MB)

Plenum dag 1

Ledarskap för hållbara lokalsamhällen

Vad är viktigt i ledarskapet för en socialt hållbar utveckling? En presentation av en tredimensionell modell för hållbart samhällsledarskap.

Pascal Tshibanda, kommundirektör, Vänersborgs kommun

Plenum dag 2

Folkhälsoarbetet står inför ett genombrott, hur stödjer vi utvecklingen?
Vilka strategier ser vi för att leda och styra i samverkan för ett socialt hållbart Sverige 2030?

Hans Karlsson, avdelningschef Vård och omsorg, Sveriges kommuner och landsting, Johan Carlson, generaldirektör, Folkhälsomyndigheten

Johan Carlsson.pdf (PDF, 146 kB)

Tillit, trygghet och tolerans - vad betyder orden?

Social inkludering ur ett värderingsperspektiv.

  • Tillit har benämnts vår tids guldreserv, men hur fungerar tillit?
  • Hur kommer det sig att man kan ha hög tillit men ändå känna sig otrygg i vissa samhällsmiljöer?
  • Hur påverkar tilliten vår tolerans för det annorlunda och hur påverkas vårt välbefinnande?

Det är några frågor som Bi Puranen kommer att behandla i sin föreläsning med utgångspunkt från World Values Survey och med siktet mot de globala målen.

Bi Puranen, generalsekreterare, World Values Survey och forskare vid Institutet för framtidsstudier.

Bi Puranen.pdf (PDF, 13,4 MB)

Seminarium 7

Hållbar samhällsutveckling förutsätter insatser för god hälsa i befolkningen och minskade hälsoklyftor

Vi har kunskap, metoder och verktyg för långsiktiga beslut, men har vi stöd för långsiktiga investeringar?

  • Praktik, effekt och hälsoekonomi i Västerbottens Hälsoundersökningar

Individuella samtal som en integrerad del av primärvårdens arbete, riktade till den medelålders befolkningen och med fokus på hälsofrämjande levnadsvanor och prevention av hjärtkärlsjukdom. Samtalen bidrar till social hållbarhet genom att kostnadseffektivt leda till bättre hälsa där framför allt grupper med kortare utbildning gynnas.

Margareta Norberg, universitetslektor, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.

Norberg .pdf (PDF, 4,4 MB)

  • Hälsoekonomiskt beslutstöd för sociala investeringar-så fungerar det!

Forskargruppen CHAP på Uppsala Universitet har på uppdrag av Skandias stiftelse ”Idé för livet” tagit fram ett hälsoekonomiskt beräkningsverktyg och beslutsstöd. Syftet är att förse kommuner med ett redskap som stödjer beslutsfattande kring tidiga förebyggande insatser för barn och ungdomar.

Med det hälsoekonomiska beräkningsverktyget kan långsiktiga jämförelser och prognoser av olika insatser göras med hänsyn till både effekt och kostnad på kort (1-2 år), mellanlång (10 år) och lång sikt (15 år). Beräkningarna utgår ifrån ett samhällsperspektiv och tar därför hänsyn till resurser och kostnader på kommun-, landstings- och statlig nivå. Beslutsstödet bygger på relevant forskning och är förankrad i nationell statistik.

Inna Feldman, docent i hälsoekonomi vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Socialmedicin/CHAP, Uppsala universitet

Feldman.pdf (PDF, 1,3 MB)

Moderator: Sevek Engström, Sveriges kommuner och landsting

Seminarium 8

Vad främjar och vad hindrar i arbetet för en hållbar framtid – vilka är vägvalen?

INHERIT (Intersectoral Health and Environment Research for Innovation) undersöker hur boendemiljö, fysisk aktivitet och matvanor/matkonsumtion samspelar med miljö, hälsa och jämlikhet.

Ett hundratal goda exempel på insatser för miljö, hälsa och jämlikhet har sammanställts av INHERIT i en databas. De visar på insatser som stimulerar en beteendeförändring som gynnar miljön, främjar fysisk aktivitet och hållbara matvanor.

INHERIT är ett EU-finansierat forskningsprojekt där Folkhälsomyndigheten deltar tillsammans med 17 andra partners och syftar bland annat till att identifiera sektorsövergripande insatser.

Ann-Sofie Merritt, utredare, Folkhälsomyndigheten.

Inherit.PDF (PDF, 8,6 MB)

Seminarium 8.pdf (PDF, 1000 kB)

Beslut och struktur kring ett lokalt hållbarhetsarbete

"Hållbara Växjö 2030" är ett lokalt Agenda 2030 program i Växjö kommun. Programmet bygger på en gap-analys med utgångspunkt i de globala målen, de identifierade nationella utmaningarna och Växjös egna mål och nuläge. Programmet ger Växjö möjlighet att synliggöra alla dimensioner av hållbarhet och sambandet mellan dem. Processen med att ta fram programmet bygger på inkludering, vilket gör att det i nästa steg kan användas som grund för vad olika aktörer i samhället kan göra för att bidra till ett hållbart Växjö 2030. Politiska prioriteringar och beslut görs under våren 2019.

Hållbara Växjö 2030.pdf (PDF, 3,8 MB)

Stadsbruk och stadsodling – "Testbädd Brände Udde"
Ett projekt för odlingsentreprenörer. På testbädden finns möjlighet att arrendera mark för att utveckla sin affärsidé inom matproduktion och odling. Testbädden ingår i projektet Stadsbruk som är Vinnovafinansierat och syftar till att skapa en grön hälsosam stad och stärkt lokal matproduktion.

Charlotte G Brynielsson, Hållbarhetschef Växjö kommun
Sofia Asplund, projektledare Stadsbruk och Earthweek i Växjö kommun

El Sistema - med musik som verktyg för social utveckling

Med musikens hjälp ger vi barn verktyg att skapa sig en bättre tillvaro genom att upptäcka glädjen och skönheten i musiken samt utveckla sin kreativitet och skapande tillsammans med andra.

El Sistema har spridits till 30 kommunala musikskolor i Sverige. 250 musiklärare möter dagligen 9 000 barn.

El Sistema möter via musiken och sin pedagogik nya målgrupper och verkar för social inkludering i såväl storstaden som i mindre kommuner.

Camilla Sarner, El Sistema

EL SISTEMA på Mötesplats Social hållbarhet.pdf (PDF, 3,8 MB)

Moderator Marita Friberg, Folkhälsomyndigheten

Seminarium 9

Från underlag, till analys till beslut - vad räcker för att fatta beslut och hur lokala fakta behöver vi?

Det finns mycket resultat på kommunal/regional nivå – men ibland behöver vi data som är nedbrutet på mindre områden eller för olika grupper. På seminariet får vi ta del av erfarenheter från två kommuners arbete. Båda exemplen utgår från att vilja veta mer för att göra förbättringar utifrån både främjande, förebyggande arbete.

I Göteborg arbetar man sedan flera år med hälsodata på delkommunal nivå. Resultaten har bl. a. använts i arbetet med ”Jämlikt Göteborg”.

  • Hur har man gått tillväga för att skapa lämpliga delområden?
  • Vilka data är möjliga att redovisa på denna nivå?
  • Hur kan resultaten se ut?
  • Vad kan de användas till?

Barbara Rubinstein, Västra Götalandsregionen

Malmö stad har påbörjat ett systematiskt arbete för att förbättra barn och ungas uppväxtvillkor. Arbetssättet, "CTC - Communities That Care" är ett styrsystem för ett långsiktigt hållbart preventionsarbete.

Alla som arbetar med barns och ungas välbefinnande i ett lokalt avgränsat område ges möjlighet att delta i arbetet. Arbetet inriktas på att förändra bakomliggande faktorer till problembeteenden hos unga.

Detta görs genom att mäta och analysera vilka risk- och skyddsfaktorer som finns i ett område och därefter arbeta såväl hälsofrämjande som förebyggande för att stärka de skyddsfaktorer som bidrar till en positiv social utveckling.

Birgitta Månsson - Trygghets- och preventionssamordnare, Malmö stad
Mathias Grahn, statistiker, Malmö stad

Malmö Stad Birgitta Månsson.pdf (PDF, 13,8 MB)

Moderator: Elisabeth Skoog Garås, Sveriges kommuner och landsting

Elisabeth SG.pdf (PDF, 163 kB)

Seminarium 10

Samverkanskompetens - vad är det?

För att hantera komplexiteten i dagens samhällsutmaningar efterfrågas allt mer samverkan. Ofta råder osäkerhet om hur samverkan rent praktiskt bör utformas för att uppnå sitt syfte på ett effektivt sätt.

Under det här seminariet presenteras "The Inquiry-based Approach" som går ut på att stärka kompetensen för design och stöd när det gäller samverkan kring komplexa hållbarhetsfrågor.

Seminariet kommer att ge deltagarna tips på verktyg och möjlighet till reflektion kring hur en samverkansprocess kan anpassas till specifika förutsättningar.

Martin Westin och Alexander Hellquist vid Internationellt center för lärande för hållbar utveckling (SWEDESD), Uppsala universitet.

Att leda i samverkan.pdf (PDF, 917 kB)

Moderator: Johan Hallberg, Landstinget Dalarna

Seminarium 11

Samverkan kring god och jämlik hälsa ger ett effektivare miljömålsarbete

Under seminariet ges en inblick i arbetet med miljörelaterad hälsa och social hållbarhet i miljömålsarbetet.

Vi presenterar exempel från lokal och nationell nivå på hur samverkan kan ge ett mervärde i arbetet för en hållbar utveckling.

Seminariet visar även hur miljöhälsoarbetet kan bidra till de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030.

Karin Björklund, Folkhälsomyndigheten
Björn Renberg, Transportstyrelsen
Filippa Myrbäck, SKL

Moderator: Kajsa Mickelsson, Folkhälsomyndigheten

Social hållbarhet hälsa miljö.pdf (PDF, 4,3 MB)

Seminarium 12

Från underlag till analys till beslut – hur drar vi nytta av data?

På vilket sätt kan resultat inom folkhälsa få en större spridning, användning och komma till nytta i förbättringsarbeten som kanske inte alltid ”rubriceras” som folkhälsa? På seminariet får vi ta del av två helt olika sätt att sprida/använda resultat inom folkhälsa.

  • Nyttan med Folkhälsodata. För att sprida kunskap och inspiration samlade landstinget Sörmland olika aktörer för att de skulle få veta mer hur om folkhälsodata kan användas i ledning, styrning och i praktiskt arbete. De fick också ta del av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser i Sörmland. Vad var strategin bakom och vad var greppet som lockade drygt 200 beslutsfattare och anställda inom kommuner, landsting, Länsstyrelse, Polisen, Regionförbundet samt civilsamhällets aktörer, att delta på dagarna?
    Katarina Gustafson, folkhälsoplanerare, Landstinget Sörmland

Nyttan med Folkhälsodata Landstinget Sörmland.pdf (PDF, 721 kB)

  • Bättre folkhälsa genom skolframgång - ett projekt där forskning, metodutveckling, best practice och stordata (big-data) knyts ihop inom närvaroarbetet i skolan. Stadsdelsförvaltningen Angered har tillsammans med elva olika projektparter från privat och offentlig sektor samt akademin fått pengar från den statliga innovationsmyndigheten Vinnova för att jobba med ett utvecklingsprojekt fram till januari 2019. Projektet bidrar till flera av de 17 globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 genom att utveckla innovativa lösningar och samarbeten för att förbättra folkhälsoarbete med fokus på barn och unga – där skolan är en viktig arena.
    Fredrik Jonsson, produktchef, Ping Pong AB

Skolframgång.pdf (PDF, 804 kB)

Moderator: Elisabeth Skoog Garås, Sveriges kommuner och landsting

Elisabeth .pdf (PDF, 371 kB)

Plenum dag 2

Vad innebär den accelererande teknikutvecklingen - och vad väntar oss runt hörnet?

Genom konkreta exempel baserad på egen research och erfarenhet visar Hannes hur teknikutvecklingen förändrar vårt sätt att arbeta, att kommunicera, att resa, att producera mat, att sköta vår hälsa och ytterst sköta våra kroppar, våra företag samt våra samhällen.

Vad betyder dessa omvälvande samhällsförändringar och hur skall vi hantera dem? En sak är säker – förändringarna sker vare sig vi vill det eller ej. Så det bästa är att försöka förstå dem och möta dem.

Hannes engagerade berättelser berör våra mest centrala uppfattningar om samhället och oss själva.

Hannes Sjöblad, Chief Disruption Officer på innovationshuset Epicenter Stockholm.

hannes sjoblad.pdf (PDF, 5,7 MB)

Avslutning och hur går vi vidare?

Johan Carlson, generaldirektör, Folkhälsomyndigheten och
Hans Karlsson, avdelningschef Vård och omsorg, SKL

Välkomna till Örebro den 25 och 26 september 2019!

Örebro 2019.pdf (PDF, 78 kB)